Diskriminerande diskurser i lokala medier

Lokala medier i Östergötland bidrar till en generaliserande och exkluderande bild av personer med funktionsnedsättning och personer med utländsk bakgrund. Detta visar en undersökning som två studenter från Linköpings universitet Clara Wasell och Johanna Westman, i samarbete med Byrån mot diskriminering i Östergötland gjorde i våras.

-Statistik från både diskrimineringsombudsmannen och oss på Byrån mot diskriminering i Östergötland visar att de mest utsatta grupperna när det gäller diskriminering är personer med utländsk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. Media har enligt många forskare en stor makt i formandet av den allmänna opinionen. I dagens samhälle får nästan alla svenskar sin helhetsbild av ett skeende genom just media och något så tillgängligt som tidningsartiklar kan generera i gemensamma “sanningar” som kollektivt kan leda till specifika handlingar. Det var precis därför vi tyckte att det var relevant att undersöka vad Östergötlands media i själva verket skildrar när det gäller dessa två grupper.” säger Byråns kommunikatör Ghyslaine Nindorera

Syftet med studien var inte att kritisera tidningarna i sig utan att redogöra och ifrågasätta hur representation och framställning av valda grupper ser ut i Östergötlands lokala medier.

Resultat i analysen visade att personer med funktionsnedsättning ofta framställdes som en “börda” av något slag. Personerna beskrevs sällan som ”bara” människor utan definierades istället utifrån sin funktionsnedsättning. När det gällde personer med utländsk bakgrund fanns det en röd tråd i artiklarna med en generaliserande framställning, där personerna framställdes som representant för en grupp, snarare än som individer. Artiklarnas ämne var dessutom i samtliga fall ”negativ” i sin bemärkelse och hade nästan exklusivt en kriminell diskurs i någon form i de fall där det saknades representation.

-Den röda tråd vi identifierat i våra valda artiklar talar sitt tydliga språk där media speglar ett samhälle där personer som omfattas av diskrimineringsgrunderna etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning marginaliseras och placeras utanför normen. En sådan kategorisering kan mycket väl leda till utanförskap för den drabbade gruppen. Dessutom finns i nyhetsartiklarna en brist på inkludering och för grupper att komma till tals, vilket bidrar till okunskap som i sin tur kan leda till fördomar som tar sig uttryck i diskriminerande handlingar.” menar Clara Wasell och Johanna Westman.

Att ha en medvetenhet kring den problematiken samt att aktivt förebygga ett ”vi och dem”-tänk i media är ett steg i rätt riktning. När det gäller inkludering är det viktigt med representation men media behöver även låta människor välja sin egen berättelse.

För mer information, kontakta ghyslaine.nindorera@diskriminering.se eller 070 214 07 81

Uppsatsen kan ni hitta här.

Upptäck våra senaste nyheter

Ny rapport om yrkeselevers upplevelser av APL

Inom ramen för projektet Koll på jobbet har forskaren Elin Nilsson, fil.dr. i socialt arbete Linköpings universitet, tagit fram rapporten "Praktikant eller person? Elevers erfarenheter...

19 november, 2019

Hur fungerar Byråns juridiska verksamhet?

Hur jobbar en antidiskrimineringsbyrå? Hur fungerar vår juridiska verksamhet och vilka ärenden förekommer oftast?

23 oktober, 2019

Fokus på diskriminering och bemötande inom vården under Dagen mot diskriminering 2019

Hur kan vi uppnå ett gott bemötande och förebygga diskriminering i vården? Det är en av de frågor som diskuteras när Byrån mot diskriminering i...

4 oktober, 2019