Den som upplever sig ha blivit diskriminerad eller utsatt för särbehandling kan göra en anmälan till Byrån mot diskriminering i Östergötland. Under 2022 hanterade de 104 ärenden, varav 33 stycken rörde etnisk tillhörighet. Nio stycken rörde religion eller annan trosuppfattning. Båda dessa har i majoriteten av fallen kopplingar till muslimsk identitet.
– Vi vet ju att det är försvinnande få som anmäler diskriminering. Det säger även Diskrimineringsombudsmannen, att det finns ett stort mörkertal, säger Karin Granholm, projektledare och utbildningsansvarig på Byrån.
Inte sällan sker diskriminering mot muslimer på arbetsplatser, men den kan också börja redan innan de fått ett jobb. Forskning visar att det är dubbelt så svårt att bli kallad på arbetsintervju om du har ett arabiskt klingande namn än om du har ett svenskt.
– När de väl kommer till intervju kan det förekomma flera frågor som handlar om värderingar. Män får till exempel ofta frågor om hur de ställer sig till att ha en kvinnlig chef, något som inte ställs till de med svensk bakgrund. De får i stället frågor om vad de har för kvalitéer för att få jobbet. Vi pratar mycket om att är viktigt att ställa samma frågor till alla för att kunna göra en rättvis rekrytering, säger Karin Granholm.
– Ibland har vi varit med om att arbetsgivare i någon slags omsorg om personen har rekommenderat den att söka sig till en annan arbetsplats, för att här kanske du får möta negativa attityder. Även om det görs av omsorg så blir konsekvensen att man blir diskriminerad.
Väl på en arbetsplats kan diskrimineringen ske genom att man blir osynliggjord, inte får samma villkor eller utsätts för trakasserier. Det kan också vara att personen känner sig exkluderad på grund av en massa nyfikna frågor som förstärker olikheter.
– Det kan till exempel vara i fikarummet i samband med fasta, att man blir ifrågasatt.
Får man inte ställa frågor om man är nyfiken på en annans religion?
– Jo, det får man göra. Det handlar om hur man ställer dem, och hur man skapar en bra arbetsmiljö.
När skulle du säga att frågorna inte bara blir nyfikenhet utan diskriminering?
– Det är det när den som anser sig vara utsatt har informerat om att ”jag uppskattar inte det här” eller på andra sätt visat det, och när det fortsätter, då kan det handla om diskriminering i lagens mening.
Sen ett år tillbaka driver Byrån mot diskriminering i Östergötland ett projekt som heter Adab. Det betyder respekt på arabiska, och är också en förkortning för Antidiskriminering för arbetsgivare med Byrån. I projektet har de tagit fram ett arbetsmaterial som arbetsgivare kan använda för att få konkreta tips och verktyg för att komma i gång med inkluderingsarbetet.
– Många arbetsgivare har redan hanterat den här typen av frågor och behövt bemöta till exempel en jargong på arbetsplatsen. Men det är många som vill ha mera kunskap, säger Karin Granholm.
För arbetsgivare med över 25 anställda är dokumentation av aktiva åtgärder mot diskriminering ett krav. Diskrimineringsombudsmannen gör vissa tillsyn, men inte på samma sätt som Arbetsmiljöverket gör i arbetsmiljöfrågor exempelvis.
– För oss handlar det mycket om att inspirera och visa på fördelarna med det här arbetet. Det kommer att gynna hela verksamheten om man har ett samtalsklimat där du kan lyfta om du känner dig exkluderad till exempel.
Byrån
Byrån mot diskriminering har en kostnadsfri juridisk rådgivning, stöd och medling. I första hand är målet att nå lokala och regionala lösningar på de ärenden som anmäls.
Verksamheten finansieras till största delen av bidrag som söks från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen). Samarbetsavtal med Norrköpings och Linköpings kommun.
Byrån bildades 1999 och hette då ”Byrån mot etnisk diskriminering”. Heter Byrån mot diskriminering i Östergötland sen 2011.