Elever nekas plats på grund av deras bakgrund

Generellt sett är det svårt för yrkeselever att hitta platser för det arbetsplatsförlagda lärandet (apl), som ibland felaktigt beskrivs som praktik. En grupp som drabbas extra hårt av denna situation är yrkeselever med utomeuropeisk bakgrund då de utöver bristen på apl-platser även möts av rasism och etnisk diskriminering.

Byrån mot diskriminering i Östergötland har inom ramen för sitt projekt Koll på jobbet genomfört intervjuer med elever och lärare på yrkesgymnasieskolor, där vi fått höra om utsattheten för rasism och diskriminering som förekommer i samband med apl.

Elever med utländsk bakgrund eller med icke-traditionellt svenskklingande namn har nekats apl-platser, ibland utan att ens fått chansen att träffa arbetsgivaren. Detta gäller flera branscher som hantverk, bygg- och anläggning och fordon och transport, och säkert många fler. Förekomsten av rasism och diskriminering på den svenska arbetsmarknaden är allmänt känd och väldokumenterad.

Att nekas apl-plats är för yrkeselever med utomeuropeisk bakgrund att nekas samma möjligheter att tillgodogöra sig sin utbildning. Det kan innebära ett stort hinder i deras första steg ut i arbetslivet. Samtidigt riskerar arbetsgivare att förlora värdefull kompetens.

I projektet vittnar elever även om vardagsrasism på sina apl-platser i form av rasistiska jargonger och trakasserier från kollegor, kunder eller brukare. Bemötandet påverkar elevernas upplevelse av apl, men har även långtgående konsekvenser vad gäller deras förväntningar på yrket och framtida arbetsplatser, samt deras samhällstilltro.

Trots att det enligt diskrimineringslagen är förbjudet att diskriminera den som söker eller fullgör praktik, visar denna situation att många arbetsplatser inte lever upp till lagkraven. Frågor kopplade till diskriminering och rasism drivs inte alltid aktivt på arbetsplatserna vilket också visas i Diskrimineringsombudsmannens nya rapport om företag inom bygg- och anläggningsbranschen. Enligt rapporten saknar de flesta företag kunskap om vad lagen kräver, inte minst kravet att arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Många saknar tydliga rutiner och riktlinjer för att motverka rasism och ofta hamnar detta arbete långt ner på prioriteringslistan.

Med anledning av ovannämnda brister har vi genom Koll på jobbet arbetat för att ge yrkeselever kunskap om diskriminering och sina rättigheter, samt verktyg för hur de kan agera i olika situationer. För att hjälpa skolor i detta arbete har Byrån utvecklat metodmaterialet ”Koll på jobbet –ett praktiskt läromaterial för att ge yrkeselever kunskap om diskriminering och rättigheter i arbetslivet”.

I arbetet med skolor framkommer även vikten av att handledare utbildas (och om möjligt även övriga anställda på de arbetsplatser som erbjuder apl), för att öka medvetenheten om rasism och diskriminering och utveckla kompetenser i frågor som rör likvärdigt bemötande och rättigheter. Arbetsplatserna måste bli bättre på att implementera ett strukturerat och kontinuerligt arbete med rutiner och riktlinjer för att säkerställa öppna och trygga apl- platser fria från diskriminering och rasism. Arbetet mot diskriminering och rasism är lagkrav och inget man kan välja bort.